Sveriges väg – rätt att gå

Vad betyder FNs klimatavtal för skogen?

– Alla länder uppmanas att stödja ett hållbart skogsbruk som kan mildra klimatförändringarna. Det sker dels då skogarna binder koldioxid, dels då skogsråvara från hållbart skogsbruk minskar användningen av fossil råvara. Avtalet slår också fast att de koldioxidutsläpp som sker som en följd av avskogning och utarmning av skog måste minska, säger Mårten Larsson, skogsdirektör.

Hur berörs Sverige?

– Klimatavtalet visar att den omställning till bioekonomi som planeras i Sverige är rätt väg att gå. Därmed kommer skogsindustrins produkter att spela en allt viktigare roll i arbetet med klimatfrågan, både i Sverige och utomlands. Svenska skogsprodukter gör en betydande klimatnytta även i importländerna.

Något på minussidan?

– Ja, det finns en risk för kortsiktiga politiska beslut byggda på okunskap. Till exempel kan det vara lockande att sätta av skog som kollager för att slippa åtgärda utsläpp inom andra samhällssektorer. Det som behövs är istället en långsiktig strategi för att öka skogens förmåga att binda koldioxid. Då kan vi också använda mer skog till fler skogsprodukter som kan ersätta det fossila. Klimatfrågan kräver långsiktiga lösningar, den gäller ju våra barn och barnbarns framtid. Vi har en pedagogisk uppgift att beskriva detta för politiken.

Vad händer härnäst i klimatpolitiken?

– EU har väldigt mycket på gång. Till exempel ska Förnybarhetsdirektivet revideras och översynen av systemet för handeln med utsläppsrätter pågår redan. Båda berör skogsindustrin i hög grad.
– I Sverige kommer Miljömålsberedningen att lägga fram ett klimatpolitiskt ramverk som ska ange i vilken takt Sverige ska minska sina utsläpp. Uppdraget omfattar industriutsläpp, byggande, transporter, konsumtion, drivmedel, skogens roll i klimatarbetet med mera.

Vad står på Skogsindustriernas klimat- och näringspolitiska agenda?

– Utöver det jag nämnt här finns det ytterligare ett stort antal politiska processer som är aktuella. Det gäller till exempel nationella skogsprogrammet, forskningspropositionen, nyindustrialiseringsstrategin och att verkställa idéer från Innovationsrådet. Regeringen kommer också att utveckla en Agenda för biobaserad och cirkulär omställning, som kan bli blir högintressant för skogsindustrin.

”2015 böjde vi för första gången den globala kurvan för utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila energikällor när världens ekonomi fortsatt att växa. (…) Det är kanske början på den stora transformationen”. Johan Rockström, professor i miljövetenskap.

Klimatavtalet har ett ambitiöst mål
Den 11 december 2015 enades världen om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Det nya avtalet blir ramverket för ländernas klimatarbete under lång tid framöver. Det tidigare klimatmålet var att begränsa den globala temperaturökningen till 2 grader. Summan av de 187 medlemsländernas bidrag (INDC*) resulterar i en ökning på 2,6 grader. Enligt dessa planer kommer medlemsländernas samlade utsläpp 2030 att vara 55 gigaton CO2-ekvivalenter. Det kan jämföras med Sveriges utsläpp som 2014 var 54 miljoner ton.
Mycket större utsläppsminskningar krävs för att nå det nya mål som sattes i Paris: en global temperaturökning väl under 2 grader och helst begränsat till 1,5 grader. Det innebär att utsläppen måste ner till 40 gigaton CO2-ekvivalenter. Klimatkonventionens forskarpanel, IPCC, har uppdraget att senast 2018 rapportera hur detta kan ske.

Ordförklaring:
* Varje part i Klimatavtalet har utifrån egna förutsättningar lämnat in ett nationellt bidrag, Intended Nationally Determined Contribution, INDC. 187 länder har lämnat in sådana planer.

Mårten Larsson
E-post: marten.larsson@skogsindustrierna.org
Tel: 08-762 79 72

Tillbaka till årsrapporten